Vilken hyvens kille!

Det är märkligt ibland. Fan vad jag älskar att använda orden märkligt och fruktansvärt just nu.

Jag kom nyss hem från stan. Jag, Linus och Ivar har handlat kläder. Eller rättare sagt - Ivar och Linus har handlat kläder. Ivar köpte ljusa Acne jeans, en tröja och Linus köpte en väska på H&M för 20 kr (!!). Viktigt impulsköp men jag föll inte för det.

När vi först var på NK på Street avdelningen, så såg vi antagligen seklets snyggaste häck, typ - eller inte typ - den var snygg(ast). Den var en sådan där häck som hade allt.

Adjektiven ovannämnda kroppsdel: Extremt ”klämmvänligt” rund, rigorös, konturskarp, sensuell och bara så bedårande läcker i dem där marinblå jeansen hon bar. Hon måste ha sålt minst 20 miljoner fler jeans än sina kollegor med den där häcken, jag lovar. Hon visste även om vilken oerhört vacker kroppsdel hon hade att tillhandagå, så hon lät sin bakdel göra jobbet kan man säga. Hon var inte dålig att puta runt med den för att kunna sälja några fler exemplar LEE jeans. Hon drog åt sig blickar…

Angående blickar. Efter vårt NK besök, så drog vi till Solo där jag på vägen skakade hand med Olof, 88:an som gick runt med en fin blondin. Men vi kom till Solo där vi gick runt och skrattade åt Linus humor, eller snarare bristen på humor. Denna humor visade jag även prov på när Sanna plötsligt ”hookade upp” med sällskapet. Hon var där ensam och skulle köpa sig nya Acne jeans. Hon valde ett par ljusa i alla fall, som passade bra på henne. Och det var även här som Ivar gjorde sitt första jeans köp på ca 1 år (?) När Ivar och Sanna testade dessa jeans, så stod jag och Limpknull utanför och småpratade. Sen hände något som jag tyckte var mycket fascinerande.

En normallång väldigt söt mörkhårig tjej går upp för den lilla trappan och drar åt sig mina ögon på ett ögon(!)blick. Vi stirrar ungefär på varandra i 5-10 sekunder och jag sänker huvudet och kollar på Linus igen. Han förstår väl direkt med sin feta testosteronhalt vad jag just nu är med om. Han skrattar till och jag fokuserar allt på att få samma kontakt igen, med positiva resultat. Hon går nerför trappan och vänder sig om och samma ögonkontakt inträffar igen, men den här gången – extremt porrigt. Porrigt? Ja, hur ska jag beskriva. Det var Linus som nämnde det i känslohettan och jag höll med väldigt snabbt. Det var en fruktansvärt porrig blick hon gav mig. Jag rös inombords, ungefär. Hur lyckades hon på bara några millisekunder göra mig sjukt knullsugen (!) Sen vänder hon sig om igen och fortsatte att kolla på kläder med sina väninnor men då och då kolla upp för att fästa samma blick igen.

Jag var, tro det eller ej, hyfsat nära på att gå fram och försöka få fram några välvalda (läs: pinsamma) ord. Men det känns som det scenariot ändå är i en annan galax. Hade jag dock varit hyfsat alkoliserad skulle jag utan tvivel gått fram och bett om nummer och ev. försökt strula till något. Men miljön och min nykterhet satte stopp för det. Tragiskt eller inte, jag vet inte. Men det berodde även på en annan sak, som vi kanske inte bör ta upp här.

Hon gick därifrån och jag ville att vi skulle följa efter, men hur sjukt kunde inte det ha slutat? Det var väl en sådan där tjej som det inte är menat att det ska hända något med. Situationen är endast till för att tillfredsställa våra ögon. De måste ju ha sitt, som kuken ska ha sitt.