Bonjour Baberiba
Where The Action Is!!
Vilken höjdarkväll! Håkan Hellström, ah! Jag har inga ord och inte heller för Moneybrothers show. De var sannerligen två av världens bästa artistelit som stod på scen ikväll, närmare sagt - Universitetet.
Håkan Hellström.
Jag sjöng med i varenda rad som han har författat. Jag tog i så hela kroppen fick värk. Jag hoppas att det hördes! Även om man tar fel ton ibland, så är det verkligen skitsamma. Bara kaos, fest, eufori, lycka och kärlek. Jag ska vara mer pretensiös än Ola Salo nu. Det här är Håkan Hellströms planet! Vi andra bara bor här...
Moneybrother.
Ja... vad ska man säga? Absolut världsklass på sin show. Det är dramaturgi av sällsynt skådat slag. Det känns att killen är duktig på det han gör, likaså hans kompband "The Panthers" Vi vet ju vad killen kan och vi vet vad vi har läst i media. Moneybrother är världsklass. Dessutom härligt att under balladerna få sig lite okänd kvinnlig kärlek två gånger om.
Sen spelade The Hellacopters och The Ark också, samt en okänd kille vid namn Alf. Jag såg inte "Copters" eller Alf. Vi var tvungna att käka och dessutom kom vi för sent för Alf. Men vi såg The Ark och hm... The Ark har fått mängder med beröm under åren men jag tvivlar än på deras storhet. Ola Salo må vara en stor estradör och entertainer, men jag kan inte köpa deras grej. 70-tals glamour och alla sjunger med om peace, love & understanding. "Grejen" känns så överdriven. Dock så fick ju Ola ihop det bra när finalen skulle äga rum. Håkan och Anders kom tillbaka in på scen och sjöng de avslutande raderna i The Ark dängan "Calleth You Cometh I" och publiken körade. Det var mäktigt.
Det är med vemod och en viss bitterhet som jag skriver detta. En alldeles lysande kväll och ett värdigt avslut på sommaren 2005. För nu är onekligen sommaren slut. Inte för att temperaturen sjunker drastiskt på kvällarna, utan för att sommaren 2005 har spelat ut hela sitt register nu känner jag. Det finns inte så mycket mer att se fram emot... och det är ju svårt att se fram emot icke-existerande sommarnätter, fylleresor och spontana grillningar i Tanto, utan att frysa arslet av sig. För det är ju mycket av det vad sommaren handlar om. Förhoppningar och snacket om allt man ska göra. Jag fick i alla fall ut så mycket jag har velat av den här sommaren, det kan man lätt konstatera. Skönt.
Dagens låt.
Moneybrother - My 'lil' girl's straight from heaven
Cheers!
Vilken höjdarkväll! Håkan Hellström, ah! Jag har inga ord och inte heller för Moneybrothers show. De var sannerligen två av världens bästa artistelit som stod på scen ikväll, närmare sagt - Universitetet.
Håkan Hellström.
Jag sjöng med i varenda rad som han har författat. Jag tog i så hela kroppen fick värk. Jag hoppas att det hördes! Även om man tar fel ton ibland, så är det verkligen skitsamma. Bara kaos, fest, eufori, lycka och kärlek. Jag ska vara mer pretensiös än Ola Salo nu. Det här är Håkan Hellströms planet! Vi andra bara bor här...
Moneybrother.
Ja... vad ska man säga? Absolut världsklass på sin show. Det är dramaturgi av sällsynt skådat slag. Det känns att killen är duktig på det han gör, likaså hans kompband "The Panthers" Vi vet ju vad killen kan och vi vet vad vi har läst i media. Moneybrother är världsklass. Dessutom härligt att under balladerna få sig lite okänd kvinnlig kärlek två gånger om.
Sen spelade The Hellacopters och The Ark också, samt en okänd kille vid namn Alf. Jag såg inte "Copters" eller Alf. Vi var tvungna att käka och dessutom kom vi för sent för Alf. Men vi såg The Ark och hm... The Ark har fått mängder med beröm under åren men jag tvivlar än på deras storhet. Ola Salo må vara en stor estradör och entertainer, men jag kan inte köpa deras grej. 70-tals glamour och alla sjunger med om peace, love & understanding. "Grejen" känns så överdriven. Dock så fick ju Ola ihop det bra när finalen skulle äga rum. Håkan och Anders kom tillbaka in på scen och sjöng de avslutande raderna i The Ark dängan "Calleth You Cometh I" och publiken körade. Det var mäktigt.
Det är med vemod och en viss bitterhet som jag skriver detta. En alldeles lysande kväll och ett värdigt avslut på sommaren 2005. För nu är onekligen sommaren slut. Inte för att temperaturen sjunker drastiskt på kvällarna, utan för att sommaren 2005 har spelat ut hela sitt register nu känner jag. Det finns inte så mycket mer att se fram emot... och det är ju svårt att se fram emot icke-existerande sommarnätter, fylleresor och spontana grillningar i Tanto, utan att frysa arslet av sig. För det är ju mycket av det vad sommaren handlar om. Förhoppningar och snacket om allt man ska göra. Jag fick i alla fall ut så mycket jag har velat av den här sommaren, det kan man lätt konstatera. Skönt.
Dagens låt.
Moneybrother - My 'lil' girl's straight from heaven
Cheers!
5 Comments:
ånej! synd att jag missade när håkan o anders sjöng med the ark!
mm.. lite trist va!
visste att de skulle bli final!
dagens låt är en galet bra låt!
mm, d e den som du nynnar på hela tin fast du aldrig vet vad den heter? :P
lebron 16
moncler outlet
off white
bape
kevin durant shoes
supreme sweatshirt
kobe shoes
air jordan
jordan retro
supreme new york
Skicka en kommentar
<< Home