Känn ingen skam för mig, Södermalm.

I författeriets stund sitter jag och spelar Håkans vittomtalade spelning på Hultsfred 2001. Det är helt sjukt vad gåshuden bara tar över och detta är en bootleg, med ganska så risigt ljud. Men det spelar ingen roll, för det är ju Håkan.

Imorgon är det evenemanget ”Where The Action Is” med Håkan Hellström som självklar frontfigur, i alla fall för mig. Dessutom får vi gå ner oss tillsammans med Moneybrother, Hellacopters, Alf och The Ark. Det kommer att bli en sån där dag som man igen kommer på hur jävla viktigt det är med artister av detta slag. Det kommer att bli en sån där dag som man kommer på, som vanligt, att detta är i princip det man lever för. Det är ju någon känsla… på liv & död.

På liv & död.

Dråpligt att Linus och Ivar är upptagna med annat till klockan 16. Jag hade ju hoppats att sitta hemma hos någon under dagen och spela igenom Håkans skivor, dricka lite bira och allmänt tagga. Men det går ju inte nu… i så fall på egen hand!

Men imorgon runt 17 så är den övriga världen och allt vad verklighet står för totalt pulveriserat och borta. Då är det bara jag och en viss kille runt 25+ från Göteborg som gäller. Då är det bara jag med Håkan mot hela världen.

Det sista låter larvigt, jag vet. Men det är så det är.