fredag, oktober 07, 2005

Du & Jag Döden

"Har lyssnat på Kents nya skiva "Du & Jag Döden" upprepade gånger i tre dagar nu och givetvis för jag är ett skrivande anus, så ska den recenseras också, låt för låt.

400 Slag
Skivans första spår. Börjar mystiskt med enbart Martins bas i öronen. Man märker direkt att Kent har spolat bort "Vapen & Ammunition" soundet. "400 Slag" bevisar snabbt att Kent inte längre är årgång 2002. Det är Kent årgång 2005 och man märker det direkt, för det är inte lika polerat längre, trots att tydliga 80-tals vibbar känns av direkt. En potentiell konsertöppnare och en favorit.

Du Är Ånga
Ett typiskt albumspår som har ett märkligt suggestivt driv och refrängen sätter sig toksnabbt. "...i vårt 80-tals hus" En låt som kommer växa allt eftersom.

Den Döda Vinkeln
Antagligen den näst bästa låten på skivan. Texten berör mig väldigt mycket och låten rockar på typiskt Kent manér. När Jocke sjunger ut refrängen och synnerligen raden "ge mig en vinterdrog", tillsammans med Samis gitarrslinga och pianot framkallar det total gåshud. Är mycket sugen på att höra denna låt, live. Favorit.

Du Var Min Armé
Också detta ett typiskt albumspår som inte ska finnas med i diskussionerna för tänkbar singel, men inte dålig för det, inte alls. Låten går i ungefär samma takt från början till slut, men man fastnar ändå för det. Speciellt produktionen lämnar avtryck här i form av manliga stönanden (!) i bakgrunden då och då. Och det är just dessa små detaljer som får Kent att vara just Kent. Med låten bevisar man hur genomtänkt allt är och hur bra producerat det är. Titeln har dock tydliga tendenser att bli alldeles för pretensiös, men när det är Kent och framförallt Joakim Berg så får man ta det med en "nypa salt" som det så bekant heter. En bra låt helt enkelt.

Palace & Main
Börjar lite trevande med märkliga plastiga 80-tals ljud, som ska få lyssnaren att förbereda sig för nått stort. Och nått stort är det också. En av de bättre låtarna på skivan. En refräng som mycket väl kan bli någon slags allsångs favorit. Lyriken säger mig dock ingenting. "Uppfinnar-Jocke" går lite för långt helt enkelt, blandar in filmskådisar och annat dravvel, men trots det - bra.

Järnspöken
En låt som får mig att tänka tillbaka på avskalade låten "Indianer" på, för övrigt, favoritskivan "Verkligen" Endast Jocke med en akustisk gitarr, berättar han om barndomen. Kanske det bästa Jocke skrivit på år och dag. Berör.

Klåparen
Sägs enligt många vara den bästa Kent låten på väldigt länge. Det tycker inte jag. Alltför monoton och tråkig. Låten vill aldrig förändras utan pågår i samma tråkiga stil hela tiden. Skivans sämsta spår enligt mig, men den kanske behöver tid.

Max 500
En typisk Kent singellåt. De ska alltid välja den låten som är minst lik de andra som singel och visst blev det så igen. "Max 500" liknar ingenting annat på skivan, utan blir placerad i ett eget fack. En underbar låt med en refräng som sätter sig direkt. Ett givet singelval.

Romeo Återvänder Ensam
Ett typiskt albumspår. Det är rock och det är Kent. En låt som inte säger mig så mycket, men den har sin plats där som nionde spåret. Fortsätter på dödstemat som präglar skivan.

Rosor & Palmblad
Fiasko, tycker jag. Underbart, tycker dem. Vart försvann rocken? Detta är någon slags samhällskritisk-ballad-depp låt på samma gång. Det är framförallt texten som är genomgående löjlig. Jocke tar till nödrim ibland, bara en sån sak! Skulle blivit en b-sida, tycker jag. Dock får den ett plus för de oerhört starka raderna i sista versen.
"Människor i dem tysta låsta husen, gläntar på gardinen och stirrar ut på gatan och är rädda, för allt som kan hända fast det redan hänt..."

Mannen I Den Vita Hatten (16 År Senare)
Den bästa Kent låten på jag vet inte hur länge. Når upp till "747"-klass, utan tvekan. Storslaget, vackert och idiotbra. Låten sammanfattar skivan på ett ja, sammanfattade vis, framförallt med tanke på de sista raderna.
"Vi ska alla en gång dö" Tänk er ett hav av Kent fanatiker som i allsång sjunger denna rad, vilken känsla det skulle bli! Det är inte pretensiöst, utan bara så jävla bra. "Mannen I Den Vita Hatten..." är allt på samma gång. "Mannen I Den Vita Hatten..." är "Du & Jag Döden" och ligger därför perfekt som sista spår. Jag säger det igen.
En ny 747.

Slutsats
Du & Jag Döden är ytterligare ett bevis på att Kent är störst på det dem gör - rock. Du & Jag Döden är ett dokument på hur Kent ser ut 2005 och jag dyrkar det. En skiva som behövdes och som kommer behövas i tröst mot alla jävlar. Mot alla jävlar. Jävlar vilken skiva.
Betyg: 9/10
"

Urdrag ur min PA-dagbok. Jag är nöjd.